Denna uppsats undersöker sambanden mellan ett antal ekonomiska variabler och den nominella växelkursen på kort sikt mellan Kanada och Japan. Resultaten av den ekonometriska analysen av sambanden mellan växelkursen och de oberoende variablerna ränteskillnad, börsutveckling och oljepris ger svaga resultat på dagsbasis över hela perioden första januari 2001 till sista oktober 2005. Under delar av perioden verkar dock ett visst samband föreligga vilket påvisas med rullande regression. Detta antyder att valutamarknadens fokus inte är konstant utan att vissa variabler stundtals är viktigare för växelkursutvecklingen än vad de är sett över hela perioden. En trendvariabel har under delar av perioden en signifikant påverkan på växelkursen, vilket förevisar att den nominella växelkursens utveckling inte alltid följer en random walk..

Titel: Växelkursprognoser för 2000-talet Ämne/kurs: NEKK01, Examensarbete C, 15 högskolepoäng Författare: Kenth Hedberg Handledare: Thomas Elger och Fredrik NG Andersson Nyckelord: Sverige, nominella växelkurser, prognoser, UIP Syfte: Syftet med uppsatsen är att fylla tomrummet av att det bara finns ettfåtal svenska studier för 2000-talet. Uppsatsen kommer att belysa hurden nominella växelkursen ska prognostiseras för att matcha defaktiska värdena på bästa sätt. Metod: Tillvägagångssättet för denna uppsats är att skapa prognoser utifråntre olika prognosmetoder som sedan jämförs med de faktiska värdenaav den nominella växelkursen. Det bestäms sedan utifrån treutvärderingskriterierna vilken metod som därefter ger det bästautfallet. Slutsats: Visar att AR(1) och AR(1) med ränta prognostiserar bättre än randomwalk med en kortsiktig prognoshorisont.

Med dagens allt mer expansiva penningpolitik är det relevant att undersöka sambandet mellan reporäntan och växelkursen och hur dessa två påverkar den svenska byteshandeln och i förlängningen den svenska inflationen. Vidare undersöks om sänkningen utav reporäntan når en önskad effekt även vid låga och negativa nivåer. Uppsatsen studerar, med hjälp utav korrelationsanalys mellan variabler, sambandet mellan den svenska styrräntan och de nominella växelkurserna mot euron och den amerikanska dollarn för tidsperioden januari 1999 till och med februari 2015. Sambandet mellan de nominella växelkurserna och byteshandeln till EMU och USA studeras även det för att kunna dra slutsatser om hur reporäntan i förlängningen påverkar byteshandeln med dessa regioner. Uppsatsens centrala slutsatser är att det tycks finnas ett tydligt samband mellan en sänkt reporäntenivå och en deprecierad krona.

Uppsatsens syfte är att analysera den nominella växelkursens påverkan på utrikeshandel och göra en jämförande studie mellan ett EU-land (Sverige) och ett EMU-land (Tyskland). Fokus för denna undersökning kommer att ligga på vad som skedde med utrikeshandeln under de två ekonomiska kriserna på 2000-talet, men även ge en generell bild för utrikeshandeln under hela perioden 2000-2010. Uppsatsen avser att besvara om det finns några skillnader i hur ländernas handel påverkades under kriserna med avseende på växelkursen, samt om handelssammansättningen av handelspartners förändrats. Detta kommer undersökas för att se hur Sveriges utrikeshandel påverkats av att stå utanför EMU.Resultaten visar på att den nominella växelkursen inte haft stor betydelse för utrikeshandeln under den undersökta tidsperioden. Både export och import har ökat under perioden, men det går inte att finna någon direkt koppling till växelkursförändringar.

Syftet med denna undersökning är att se hur mycket företagen egentligen betalar i skatt, om den effektiva skatten skiljer sig från den nominella bolagsskatten på 28 % och hur detta kan påverka en DCF-värdering. Vidare studerar vi vilka faktorer som kan påverka storleken på den skattesats som används i företagsvärderingar samt drar slutsatser om vad som bör beaktas och om hur man kan kvantifiera dessa faktorer i en värderingsmodell. Vi har valt att studera hur mycket företagen betalar i skatt och vilken skattesats som analytikerna egentligen använder för att se om det föreligger någon diskrepans mellan dessa. Vi genomför även en undersökning för att se vad som ligger bakom analytikernas beslut till skattesats som används vid DCF-värdering. Vi ställer upp en hypotes om att analytiker använder den nominella bolagsskatten på 28 % när det genomför DCF-värderingar.

I denna rapport predikteras livslängden, med avseende på utmattning, för en hjullastarskopa. Två av de mest kritiska svetsarna utvärderas enligt IIW:s (International Institute of Welding) rekommendationer genom nominella spänningsmetoden, hot spot-metoden och effective notch-metoden. Beräkningarna utförs med hjälp av finita elementmetoden. Genom att utföra töjningsmätningar på hjullastarskopan i drift erhålls spänningsdiagram. Dessa uppmätta spänningsdiagram analyseras med rain-flow count-metoden.

Eco Log AB i Söderhamn är en tillverkare av skogsmaskiner. De tillverkar både skotare och skördare. På deras skördare sitter fyra pendelarmar som ersätter hjulupphängningen på fordonet. Dessa motverkar att fordonet lutar vid körning i sluttningar. Varje pendelarm drivs av en hydraulkolv som justerar nivelleringen.Då inga beräkningar med avseende på utmattning och livslängd genomförts sedan en omkonstruktion av pendelarmarna är det nödvändigt att analysera och utvärdera pendelarmarna.

De flesta av dagens tillverkningsföretag använder någon typ av kylsystem i sin anläggning. Kostanden att producera kyla varierar beroende på vilken utrustning som används och vilken temperatur som efterfrågas. När kylproblem uppstår kan orsaken vara bristande kylkapacitet, men det även bero på att anläggningen är felaktigt injusterad. Genom att justera in anläggningen korrekt kan förutom en bättre fungerande anläggning även minskade driftkostnader uppnås. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga och beskriva ett kylsystem och dess stödprocesser.

Idag sparar nästan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg år 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1928 miljarder kronor. Många tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast är ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns något bättre alternativ. Därför har författar-na valt att se på en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation.En aktieindexobligation är uppbyggd med hjälp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen får sitt nominella belopp tillbaks efter löpti-den. Avkastningen kommer ifrån optionen, dock varierar den beroende på spararens deltagan-degrad.

En aktieindexobligation är en strukturerad produkt vilken är uppbyggd av två finansiella instrument, en obligation och en option. Obligationen garanterar det nominella beloppet i de fall aktieindexobligationen behålls löptiden ut. Optionen ger i sin tur möjlighet till avkastning med hävstångseffekt. Genom att aktieindexobligationens nominella belopp är garanterat har produkten en begränsad förlustrisk. En aktieindexobligation är dock inte riskfri.

Denna uppsats behandlar frågan om normalitets-, heteroskedasticitets- och kombinationstests användbarhet i att testa nollhypotesen om samtidig normalitet och likhet i varians. Kombinationstesten utgörs här av summan av ett ?2-fördelat normalitetstest och ett ?2-fördelat heteroskedasticitetstest.Undersökningen handlar dels om testens styrkenivåer under olika former av avvikelser från nollhypotesen, varvid intresset särskilt är inriktat på hur kombinationstesten klarar sig. Men även frågan om normalitets- och heteroskedasticitetstestens förmåga att hålla sina signifikansnivåer under nollhypoteserna om normalitet respektive lika varians när störningstermerna har olika varians respektive ej är normalfördelade tas upp. Undersökningen genomförs med hjälp av omfattande Monte Carlo-simuleringar.Resultaten pekar på att kombinationstesten klarar sig väl i förhållande till normalitets- respektive heteroskedasticitetstesten när det gäller styrkenivåer, förutom då störningstermerna är symmetriska, platykurtiska och med lika varians.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna.